Budgetremiss 16.11 2009

 

Viveka Eriksson
Lantråd


Det finns skäl att understryka att läget är svårt!
Landskapet upplever ett inkomstbortfall om 28,6 procent från år 2008 till år 2010. En tredjedel av inkomsterna försvinner!

Det är klart att det krävs tuffa tag, av landskapsregeringen och av lagtinget. Vi måste gemensamt hålla ett grepp om utgifterna och arbeta för en hållbar ekonomisk utveckling.

Landskapsregeringens budgetförslag innebär ett trendbrott. Landskapsregeringen vill inte plussa på utan i det här läget dra ifrån. Hittills har vi, alla politiska partier, med gemensamma krafter sett till att budgetutvecklingen varit stadigt ökande. Vi har ökat utgifterna och anställt flera personer i landskapets tjänst.
Nu vill landskapsregeringen vända den trenden. Vi föreslår nedskärningar och vi inleder strukturändringar.

Vi måste anpassa den offentliga kostymen till krympande inkomster. För att trygga välfärden på sikt krävs tuffa tag idag. Vi behöver hålla i utgifterna så att vi har en hållbar ekonomi att trygga kärnverksamheten, vård , skola , omsorg.
Trots hårda ingrepp i budgeten föreslår landskapsregeringen att vård, skola omsorg ska vara fortsatt prioriterade. Alla sektorer påverkas av budgetminskningarna men just dessa sektore i mindre utsträckning.

Trots hårda nedskärningar månar landskapsregeringen om tillväxten. Utbildningssystemen tryggas , investeringar anpassas till konjunkturläget och det finns beredskap att gå in med ytterligare projekt. Med olika projekt, rådgivning och stödåtgärder gynnas näringslivet.

Även om vi har en svår budgetsituation måste vi på olika sätt medverka till att hålla hjulen igång i samhället. Hittills har landskapet varit någorlunda förskonat från en djup samhällskris. På våren sade vi att till hösten kommer krisen att drabba också det åländska samhället med full kraft. Nu kan vi konstatera att krisen ännu inte är omfattande men att en stigande arbetslöshet är ett allvarligt tecken . Vid månadsskiftet var arbetslösheten uppe i 3,3 procent och ungdomsarbetslösheten 8, 9 procent. Jämfört med omgivande regioner är siffrorna inte höga men de signaler som kommer om varsel och uppsägningar samt med kännedom om den eftersläpning som brukar vara gällande för åländsk ekonomi, gör att vi har anledning att befara att läget ytterligare förvärras under nästa år.
Det finns också anledning att varna för att landskapets budgetsituation ytterligare förvärras , att inkomsterna fortsätter att sjunka eftersom vi ännu inte sett att återhämtningen tagit fart. Det betyder att det måste finnas en beredskap till mera åtgärder och besparingsförslag.

Landskapsregeringen följer utvecklingen med månatliga genomgångar med Ams Åsub och utbildnings och näringsavdelningen och bygger upp beredskapen att hantera en svår arbetmarknadssituation genom olika utbildnings och sysselsättningsprojekt samt andra arbetmarknads åtgärder. Vi stämmer också av den ekonomiska utvecklingen genom att hålla regelbundna träffar med nyckelpersoner inom den ekonomiska branschen.

Budgetprocessen har inte varit lätt, många personer kommer att påverkas, direkt och indirekt. Den landskapsanställda personalen gör en enorm insats för att upprätthålla en god service till medborgarna. Samtidigt innebär sparkraven att arbetet blir mer stressigt, kraven ökar och en del av våra anställda blir direkt berörda genom att vissa verksamheter minskar eller till och med utgår. Servicen till medborgarna kommer att påverkas och i vissa fall minska eller utgå.
Alla kommer att få delta i besparingarna , det gäller alla anställda, kommunerna och medborgarna, det är inte lätt att fatta sådana beslut och det kommer inte heller att bli lätt att verkställa de förslag som förs fram i budgeten.
Samtidigt är landskapsregeringen berdda att ta det ansvaret trots hårda ord och kritik från alla håll måste det finnas ett fast grepp om ekonomin för att, återigen, trygga välfärd och tillväxt på sikt.

Fokus blir helt naturligt inställt på det ekonomiska läget och inbesparingsalternativ. Men landskapsregeringen vill utveckling och jobbar på olika plan med att utveckla samhället och den egna organisationen.
I de allmänna motiveringaran är områdena självstyrelse, hållbar utveckling, jämställdhet och integration övergripande frågor som genomsyrar alla politikområden.

Inom avsnittet självstyrelseutvecklingen anger landskapsregeringen olika riktningar inom de viktigaste områdena. En revision av självstyrelselagen ska inledas och arbete utföras dels i en parlamentariskt tillsatt kommitte´ och dels genom fortsatta förhandlingar med landets regering om behoven av en revision. De ekonomska systemets utveckling och behoven av reformer finns med i diskussionerna med landets regering.
Svenska språkets ställning inom statsförvaltningen har drastiskt försämrats och det krävs särskilda åtgärder från landets regering i form av extra resurser för tolk och översättningstjänster. Demilitariseringen och neutraliseringen ska garanteras i förhållande till nya säkerhetspolitiska förändringar i omvärlden bland annat kommer ett seminarium att hållas under året och en långsiktig strategi ska utarbetas tillsammans med lagtinget.

Landskapsregeringen fortsätter arbeta för att hållbar utveckling och jämställdhet ska genomsyra beslutsfattandet. Ökad kunskap inom förvaltningen och i samhället ger beslutsfattare, tjänstemän och enskilda människor bättre förutsättningar att fatta beslut och göra val med hållbarhets tanken som grund och med ett medvetande om genusperspektivet. I arbetet är målet en bred kunskap hos förvaltning och förändring av attityder allmänt i samhället.

Många nya ålänningar har flyttat till landskapet under senaste åren. Det ger landskapet ett viktigt tillskott till befolkningen, till arbetslivet, till kulturlivet och den sociala gemenskapen. Nya medborgare från många delar av världen berikar samhället och ställer samtidigt krav på att samhället uppehåller en god integrationspolitik Inom flera delar av budget föreslås åtgärder för att främja nya medborgares integrationsprocess i samhället.

Det är alltid en omfattande process att utarbeta en budget. Det ekonomiska läget har inte underlättat arbetet. Alla de som involverats i arbetet har gjort ett stort arbete och därför vill jag tacka tjänstemän, kollegor och våra lagtingsgrupper som medverkat till att sy ihop budgeten för år 2010.
Som sagt det är ett tufft arbete att få ekonomin att gå ihop framöver, landskapsregeringen är berdd att ta det ansvaret och vi hoppas att också lagtinget på ett kreativt sätt väljer att medverka i det arbetet och ge oss ett stabilt mandat att gå vidare med efterföljande tuffa beslut..

 

Handikappkoordinator behövs

En handikappkoordinator är den mest efterfrågade och angelägna tjänsten för funktionshindrade, säger social- och miljöminister Katrin Sjögren.
Läs...

Diskussion om garantilagen...

Många undrar vad som avses med den garantilag vars vara eller icke vara just nu diskuteras både i lagtinget och i massmedia.


Läs...

Språksituationen i Finland

Liberalernas lagtingsgrupp är oroad över språkutvecklingen i Finland. Det svenska språkets ställning som ett av de två nationsspråken är hotad.


Läs...